Jag kämpar för mitt liv för att ta mig
upp till ytan, men en fotboja håller
mig kvar nere. Jag lyckas simma
upp en bit med fotbojan på. Jag
tappar känseln mina armar &
ben. När jag nästan är uppe så
 jag tar i med min sista kraft och
lyckas koma upp över ytan. Jag
 tar ett djupt andetag och jag ser
er.. ni står, pekar & skrattar åt
mig.Fotbojan är tung & jag orkar
inte längre kämpa emot..jag
sjunker ner till botten igen. Jag vilar
för att få tillbaka in styrka för att
kunna ta mig upp till ytan igen. Jag
känner styrka, jag känner självförtro-
ende, hopp & tro, så jag gör ett nytt
försök men fotbojan.. den rubbas inte
ens..allt försvinner & jag somnar på
kvällen.Dagen efter vaknar jag upp på
botten ännu en dag & denna dag
 kommer precis bli som den förra...